Förlossnings-berättelsen.
Jag vaknade tidigt, tror klockan var runt 04 på morgonen till den 21 december. Jag fann mig inte till ro alls i sängen, vred och vände på mig och det var inte lätt med tankte på den STORA magen. Ca kl 06 började jag känna att det drog ihop sig i magen mer och mer. Hoppas, hoppas, hoppas, tänkte jag och sprang in i duschen. Att vara fräsch vill man ju känna sig om man ska föda.
Sammandragningarna blev starkare och började göra ont nu. Väckte Johan och Alex vaknade efter en stund. Ca kl 0800 var det då.
Jag gick fram och tillbaka här hemma och hade (vad jag trodde gjorde ont) och klockade värkarna. 6 min emellan....... 3 min mellan....oj oj jo. Ringde svärföräldrarna och sa att vi kommer och lämnar Alex nu. Kl 10:00 kom vi in på förlossningen och som att trycka på en knapp var värkarna helt borta. CTG-kurvan vissa inget. "Förbannat", tänkte jag och blev skitarg. "Den här ungen ska visst aldrig komma ut"
En barnmorska kände hur mkt jag hade öppnat mig och det var 1-2cm, så de bad oss åka, men komma tillbaka runt 15-16. Vi for hem till pappa och lagom när jag satt mig i bilen vad händer.....Värkarna behagade komma tillbaka....åhhhhhh!!!
Hemma hos pappa höll värarbetet igång hela tiden tills det var dags att åka upp igen. Jag hade inga större förväntningar på en förlossning och att detta barn skulle komma ut. Värkarna försvann igen, men nu hade jag öppnat mig mellan 3-4 cm och barnmorskan sa att hon skulle skriva in oss för vi ska ha barn idag.
"VAAAA".......! NU? men men men........Johan och jag tittade på varandra och han konstaterade att han inte hade nån blodsocker-mätare med sig eller nån mat. Tur att personalen var så snälla att de gav han det när han behövde.
Vi flyttades till ett förlossningsrum och så fort jag ställde mig upp kom värkarna igång igen. kl 17 nån gång erbjöds jag dusch eller ett bad, jag tog en dusch och det var så skönt. Stod säkert i duschen i trekvart.
Sen la jag mig i sängen och värkarna blev starkare å gjorde mkt ondare nu. Tänkte på morgonens värkar och småflina lite och tänkte " och jag som tyckte dom gjorde ont"
Erbjöds lustgas runt kl 18 och det tid inte lång tid innan jag fatta hur det funka....jössös så skönt.......Hallelulleja! Sa till Johan flera gånger att han skulle prova, han tyckte dock inte att det var nån bra idé då nån av oss var tvungen att hålla ställningarna.
När jag fick lustgasen fick johan sin uppgift, att hålla koll på när värkarna kom och sluta. Vi blev ett jättebra team som sammarbetade skitbra.
Tiden gick och när jag hade öppnat mig 6 cm tog BM hål på foservattenhinnan. Den var seg och det kändes obehagligt, men lustgasen var min vän nu så jag klara mig. Med en svuchhh kom vattnet och verkligen satte fart på värkarna. För efter det började det göra skitont, verkligen skitont.
BM sa att jag skulle gå och kissa, men det tyckte inte jag. För då kunde ju inte lustgasen följa med! (Tycker dom kan installera gas på toan med)
Väl på toan kissade jag och fick såna värkar att hela jag hukade ihop mig och inte kunde andas. Varje värk gjorde så ont. Jag kunde knappt ställa mig upp men johan lyckades få upp mig och ut i rummet igen. ajajajajaj...ojojojojojj, lät jag typ!!
När jag väl slet åt mig lustgasen igen andades jag alldeles för mkt i den och det slutade med att jag inte kände mitt ansikte för det stack så, sen började det sticka i bröstet och vänster arm och ner i båda låren. Då fick jag inte använda lustgasen mer. Gissa om jag fick panik då. Bad om bedövning och in kom doktor och skulle sätta en västerviksbedövning. Grejen var bara att det gjorde så himla ont när hon skulle sätta den att jag bara skrek. Ingen fatta nåt för sånt ska inte göra ont, men på mig gjorde det så ont att jag höll på att dö. Jag har alltid varit känslig i underlivet hela grav.
Kände hur hon sprutade in medlet och jag hoppades på det bästa, men inte hjälpte den inte...nej nej, sån tur har inte Anna Petersson.
Nu fanns det heller ingen tid att hinna sätta nån ryggbedövning för jag hade öppnat mig 9 cm. 21:30 var min underbara BM tvungen att bege sig hem och det andra teamet kom in. Det var 1 ordinarie BM och en studerande BM + undersköterka.
Nu hände det grejer. Den sista kanten av livmodern tror jag satt liksom över Lukas huvud och de fick hjälpa till manuellt med ett finger att ta den kanten över huvudet på han för att han skulle komma längre ner. När väl det var gjort skulle krystvärkarna snart komma sa de. Värk efter värk kom och ingen som helst smärtlindring fanns......Gissa hur jag lät!!
Hmm, sa dom, inga krystvärkar. " Anna kan du ta i ändå, tror du?"
Jag tog i och de peppade mig. Johan höll om min nacke och jag tog i för allt i världen.
Värkarna kom liksom aldrig upp till toppen och pga det kom aldrig krystvärkarna.
Jag fick in en sån bra teknik på att ta i så de struntade i värkstimulerade-dropp. De sa att jag var så stark ändå.
Lukas huvud kom ut med navelsträngen ett varv runt halsen och han var blå. Ingen sa nåt som tur var och jag lyckades trycka ut honom på ren vilja. Väl uppe på mig mage kände jag en såndan gläjde och sa "Min Lukas"
Johan och jag hade inte bestämt namn än, men Lukas blev det.
Andningen tog ett tag av få igång. Det handlade säkert bara om nån minut, men det kändes längre för oss. Till slut skrek han och vi kunde andas ut.
Välkommen Lukas. 3735g och 51cm.
2 stygn för jag fick en bristning, 200 ml blod fölorade jag och moderkakan var lite kalkig.
Detta var min berättelse om när Lukas kom till oss.
Helgen hittills! Från fredag till nu!
Mamma var så nöjd med hur de hade gjort henne i ordning sen efteråt när dom fick titta på henne. Mamma kände ett lugn i rummet, sa hon. Det är jättefint med att se någon död på det sättet. Det känns fridfullt i sig själv med, en lättnad!
Var inne på förlossningen runt midnatt natten till lördagen. Jag trodde vattnet gick, men ack så fel jag hade. Blev till att åka hem efter kollen, vilket jag egentligen var inställd på. Men bättre att vara på den säkra sidan.
Vi vet nu föressten var det är för nån inne i magen. Det är en liten lillebror......åhhh, en kille till..... tänk va!!! De gjorde et UL för att titta på fostervatten nivån då frågade vi och hon letade mellan benen en stund tills man såg 2 bollar och en liten, liten snopp. Åhh, jag är såå lycklig.
Johan fyllde igår med.... Grattis ännu en gång, min underbara man.
Det blev kalas trots att vi inte trodde det. Men folk ville komma på "bara" en fika och det ville ju alla typ. Så det vara bara att städa huset och låta de komma. Jag var helt slut efteråt.
Tidigt uppe är jag med idag. Värkarna har börjat göra ont nu. Klockar dom och det är väl typ 5-6 minuter mellan dom. Än så länge har det bara varit en 7st, men det är på g, hoppas jag. Fast hur många gånger har jag sagt det nu. BÖrjar bli tjatigt, eller hur!!!!
Se vad denna dag har att erbjuda. Funderar på att gå upp och duscha och fixa mig ifall det är på riktigt. Sen ut i köket och griljera skinkan och fixa frukost till mina härliga killar som är 2 än så länge, snart 3... hihi!!! Kankse man ska ge sig på pepparkakshuset med. Med smält socker som man bränner sig på och jag vet inte om mitt tålamod räcker åt det. Kanske Johan kan hjälpa mig med det när han vaknat sen.
Han får sova länge idag. Han behöver det. Ont i ryggen har stackarn fått med.....nu komer en
intensivare
De är inte så täta än. typ mellan 10-30 minuter mellan. Men kroppen har ju börjat jobba nu. :)
Skriver mer sen. KRAM
p.s Håll tummarna!!!! d.s
Mormor är sämre
Det ser inte ut som mormor längre heller. Hon ser ut som ett litet skelett. Vet inte om jag klarar av att komma till henne igen och se henne. Kanske. Jag var där i drygt 2 timmar. När jag skulle åka tog jag adjö som om det var för sista gången. Mamma å kjell sov där inatt.
Fick massor av sammarndragningar där igår, blev lite rädd så det var därför jag åkte hem. Men så fort jag var hemma försvann dom. Ska sitta på en hård stol tydligen för att det ska gå igång å det har jag ju ett par hemma.
Skriver mer sen
mer julpynt
Min egna lilla tomte......pussgurkan!!
Älskar små, små tomtar som man kan ställa lite varstans.
Dö rå, för fan tomte jävel!!!
Läkaren gjorde en gynundersökning och "reta" upp livmodern och de gjorde så jävla ont att jag höll på att skrika ihjäl mig, aldrig har jag känt sånt smärta. Han sa att han kom ända upp och kände huvudet på bebisen.......bläää!
Så kanske efter denna "retning" kan allt komma igång av sig självt, sa han. Jag tror ju dock inte det eftersom jag hoppas inte längre. Jag vet att det kommer bli igångsättning nästa vecka nån dag innan eller efter jul.
Vi fick en ny tid på måndag kl 10:30 för ny koll. Sen utifrån då kanske igångsättning.
När jag väntade Alex köpte jag en liten söt tomte dräkt som vi hade tänkt att han skulle ha på julafton, men han kom ju annandagen. Sen tänkte jag att denna gång kan ju denna bebis ha den... ja, tjena! Går inte det kommer jag bokstavligt talat bränna upp denna tomte dräkt då den verkar bringa otur eller nåt. Inget blir verkligen inte som man tänkt sig ibland och det har jag verkligen fått uppleva detta år.
KRAM
Läkaren och paket!
Jag frågade johan om att ta reda på könet om de gör ett UL. Han vill veta det då, jag å andra sidan är osäker. Samtidigt som jag vill veta nu så vill jag samtidigt veta när bebis kommer ut. "ploff......, åhh, det blev en pojke/flicka"
Att få uppleva den känslan att få reda på det när man fött. Vi tog reda på innan med Alex.
Jag kommer nog inte kunna hålla mig om vi får ett UL, men vi får se!
Vi ska vara där kl 13 idag. Jag fick lämna Alex till 11 ist för 9. Då vet jag att jag inte behöver hämta honom fören runt4 om det skulle vara så. Så länge det är 5 timmar antar jag.
Mormor var jag hos igår innan BM. Ojoj, hon är inte kartig nu. Tror inte jag gissar fel om hon väger under 40 kg nu. Hennes kropp har vant sig att äta väldigt lite, och då menar jag lite. Ett par tsk glass eller mosad banan, typ. Hon dricker jätte bra så uttorkad kan hon inte vara. Det jobbiga är att hon är så trött för att prata ibland när vi är där. sen hör hon så illa nu så man nästa får skrika till henne. Att skrika så är jobbigt tycker jag. Mamma kämpar på och försöker hålla modet uppe. Vi alla får se fram emot jukafton om 1 vecka nu. Då är väl bebis med oss oxå förhoppningsvis. Max till juldagen får jag gå över.
Vi åker ut till mamma å kjell på kvällen innan julafton och pysslar lite och sen sover över där. Äter en mysig julfrukost tillsammans och sen vidare till pappa och Annelie, där vi ska vara hela julafton. Jag hoppas bara att pappa orkar med allt med jul nu oxå. Min lilla pappa......Han har oxå så mkt nu! Jag älskar er, mamma å pappa!
Sen har vi en del paket att slå in innan jul med. Allt till Alex typ. Bebis har vi inte köpt nåt till. Måste göra det. Blir bara nåt gosedjur, tror jag. Att handla leksaker är inte billigt, det inser man rätt så fort.... jössös! Ett par tusen är nog inte omöjligt för barnfamiljer att göra sig av med på leksaker. Jag å Johan brukar alltid slå in julklappar kvällen innnan jul, men i år får vi nog för det lite innan. Då sitter vi inne i vardagsrummmer med tejp å snören till förbannelse. Johan är asbra på att slå in, jag inte. Men jag försöker varje år och ibland går det. Fyrkantiga paket är bäst. Johan kan slå in vilken form det än är. Älskar dig, min lille gubbe!!!
Oj, vad bebis sparkar nu.... känns som om det kommer ut mellan revbenen snart :)
Skriver mera sen. KRAM PÅ ER ALLA!!!!!
igång nån gång.
Bebisen då??????
Var hos BM idag och grät massor och berättade hur jobbigt allt är. JAG ORKAR INTE LÄNGRE!!!!!!
Hon sa ringa senare i eftermiddag efter hon pratat med en läkare om mig. Så ev blir det att jag åker in imorgon så kollar dom om jag är mogen att bli igångsatt + ett UL! Så snälla håll tummarna att jag är mogen.
Johan sa en kul grej ang. mogen. " Mogen är ett förstadie till rutten" då kunde jag inte annat än att skratta.
Tänk om jag blir 2 barns mamma imorgon. Vill verkligen detta i morgon. Blir besviken om det inte går.
Håll alla lemmar för mig!!!!
Skriver mer när jag ve
Denna väntan och saknad.
Idag har vi varit i farfars lägenhet och tömt den. 44 år bodde han i den. Pappa växte upp i den. Ett helt liv raderas bort i saker. Minnet finns ju kvar och det är ju det viktigaste.
Hos mormor var jag oxå till idag. Hon är jätte dålig nu, det handlar nog bara om dagar innan hon lämnar oss. Hon orkar inte prata knappt för hon är så svag. 41 kg väger hon, stackarn.
Jag tror det finns en mening med att bebis inte kommit än. Jag ska hinna med dessa saker först innan. Hade jag haft bebis hade jag kanske inte kunnat åka överallt och "ta" hand om alla, typ.
Men innan lördag hoppas jag att h*n är här. Johan fyller på lördag och josse ska komma ner då å se den har vi bestämt sen länge!
Lite uppdatering nu blev det. Hur jag mår??? Nä, inget vidare.
KRAM
På G??
Jag vill inte inbringa för mkt förhoppningar, men tror det har börjat lite smått i magen.
Det börjaderinns nåt i morse så trosorna blev blöta, men inget mer efter det. Molande värk i ryggen och lite fram i ljimskarna. Sen går det ner i benen. Sen en mer tryckande känsla neråt känner jag med!!!! Åhh, vill så gärna att det är på G nu. Ringde förlossningen å de sa att jag skulle avvakta några timmar å se om det kommer mer. Gör det det så skulle jag ringa å antagligen få komma upp på en kolll.
Snäll, snälla, kom igång nu.
Jag har packat babyväskan nu med, har bara att sätta i batterier i kamernan.
Om jag skriver lustigt beror det på att jag ser inte vad jag skriver knappt för skärmen är paj.
Men jag uppdaterar er här om inte annat till er jag känner via sms.
KRAM
Barn nr 2
Näää, ingen bebis än.......Ni kanske kan ha trott det då jag inte varit och bloggat på så många dagar. Några har undrat iaf.
Grejen är att datorn håller på att paja. Skärmen är i nån konstig rosa färg med gröna prickar så man ser knappt nåt på den och det är jätte svår att läsa. Så så är det bara!!!!
Annars har veckan varit bra. Känner bara lite sammandragningar till o från men inget annat.
Var hos BM igår och allt var bra med bebis. Den är nästan fixerad och jag fick en ny tid den 16 dec. Igår var sista tiden för kontroll, men eftersom jag inte tror den kommer på ett tag till så fick jag en ny. Har den inte kommit efter den 16 så blir det en tid till ett ställningstagande ang igångsättning.......VILL INTE!!!! Jag vill komma igång själv, få uppleva den känslan utan att planera in å allt.
Johan ska på julbord ikväll... å visst är det roligt för honom, men tänk om jag började få värkar å allt satt igång och jag får ringa till han å säga att skynda dig hem för nu händer det grejer.
På nåt sätt vet jag hur det kommer att sluta. Det blir igångsättning. Jag tror jag inte har de hormoner i kroppen för att sätta igång. Så barn nr 2 kommer oxå att hämna nära jul. Men men.......
