Mormor är sämre
Igår kl 22 ringde mamma å kjell. De var på väg in till mormor som hade blivit sämre under kvällen. Jag hoppa in i bilen och åkte dit med. Hon hade börjat få ont i magen (cancern) så de har börjat ge morfin. Hon var helt borta nästan. Jag försökte säga hej när jag var där, men hon hörde inte mig. Efter en stund tittade hon upp och såg mig, då sträckte hon ut handen och tog min hand. Hon ligger där nu som ett litet barn. Ibland frågade hon mamma och ibland sa hon hjälp mig. Med mamma menar hon min mamma, tror jag.
Det ser inte ut som mormor längre heller. Hon ser ut som ett litet skelett. Vet inte om jag klarar av att komma till henne igen och se henne. Kanske. Jag var där i drygt 2 timmar. När jag skulle åka tog jag adjö som om det var för sista gången. Mamma å kjell sov där inatt.
Fick massor av sammarndragningar där igår, blev lite rädd så det var därför jag åkte hem. Men så fort jag var hemma försvann dom. Ska sitta på en hård stol tydligen för att det ska gå igång å det har jag ju ett par hemma.
Skriver mer sen
Det ser inte ut som mormor längre heller. Hon ser ut som ett litet skelett. Vet inte om jag klarar av att komma till henne igen och se henne. Kanske. Jag var där i drygt 2 timmar. När jag skulle åka tog jag adjö som om det var för sista gången. Mamma å kjell sov där inatt.
Fick massor av sammarndragningar där igår, blev lite rädd så det var därför jag åkte hem. Men så fort jag var hemma försvann dom. Ska sitta på en hård stol tydligen för att det ska gå igång å det har jag ju ett par hemma.
Skriver mer sen
Kommentarer
Trackback
